search
Sök
menu
Meny

Mindre klimatpåverkan från kommunala livsmedel

Klimatbelastningen per kg inköpta livsmedel ska minska med 10 % till 2025 och 15 % till 2030 jämfört med basår 2017. Detta åstadkoms bl.a. genom att använda mer grönsaker efter årstid, mindre rött kött och det röda kött som används ska så långt som möjligt vara svenskt naturbeteskött.

Åtgärdsbeskrivning, tidplan: Ufb kommer att fortsätta pågående arbete med att minska på kötträtter och ersätta med mer vegetarisk mat, delvis ersätta rött kött med fisk och kyckling samt minska de miljöbelastade spannmålen m.m.. För att nå målsättningen krävs ett förändringsarbete ur flera olika perspektiv, exempelvis matsvinn, diettrender, kunskap hos matgästen och pedagoger, måltidsmiljön m.m. Arbetet försvåras för närvarande av att det finns en allmän trend mot att äta mer protein och mindre kolhydrater. Det är således inte bara de kommunala köken som äger frågeställningen utan för att uppnå målsättningen krävs även ett förändrat synsätt i samhället. Utmaningen för de kommunala köken är att hitta rätt maträtter utifrån de förutsättningar/barn/elever som finns på enheten. Maten gör ingen nytta förrän den hamnar i magen. Genom att prata miljö- och hållbarhet med barn/elever kan en ökad förståelse och kunskap åstadkommas om varför vi serverar den mat som vi gör liksom vikten av att begränsa matsvinnet. Temaveckor ”Klimatsmart mat” planeras på alla grundskolor.
Äldreomsorgen har på sin gemensamma 7-veckorsmatsedel fr.o.m. hösten 2018 minskat andelen rött kött och chark-produkter till förmån för mer fisk och fågel. Inom äldreomsorgen sker portionering av kökspersonal. Målgruppen äldre behöver små näringstäta måltider med ett högt innehåll av fett och protein och inte för mycket fibrer. Det är därmed svårt att öka andelen vegetariska måltider och samtidigt klara de näringsmässiga kraven. För att minska klimatpå-verkan satsar äldreomsorgen på att byta ut en del av det röda köttet och charkprodukterna mot fisk och fågel. Det kött vi serverar ska vara av god kvalitet. Höga miljö- och djurskyddskrav ställs vid upphandling, vilket resulterar i att nästan enbart svenska kött- och fågelprodukter finns på avtalet.
Motivering: Livsmedelsanvändning utgör en väsentlig andel av den totala klimatpåverkan och det är därför angeläget att arbeta för att minska den. I enlighet med beskrivningen ovan är det dock en mycket komplex fråga vilket innebär att det bedöms vara svårt att åstadkomma snabba resultat. Nivån på målet är satt mot bakgrund av att ett förändringsarbete redan pågått under de senare åren men som ännu inte gett avtryck i uppföljningen.
Finansiering: Arbetet kommer att bedrivas inom ramen för ordinarie budget.

Målbedömning: Målet bedöms kunna uppnås Målet bedöms kunna uppnås

Indikatorer

Livsmedel - specifik klimatpåverkan

IndikatorPHU.15.3.1

Specifik klimatpåverkan till följd av kommunal livsmedelsanvändning (kg CO2-ekvivalenter per kg inköpt livsmedel)

Trend: Utvecklingen går åt rätt hållUtvecklingen går åt rätt håll sedan 2015
Senaste värdet: 2,1 kg CO2-ekv/kg livsmedel2019

Livsmedel - total klimatpåverkan

IndikatorPHU.15.3.2

Total klimatpåverkan till följd av kommunal livsmedelsanvändning (ton CO2-ekvivalenter )

Trend: Ingen uppmätt förändringIngen uppmätt förändring
Senaste värdet: 9669 ton2019

Livsmedelstyper

IndikatorPHU.15.3.3

Andel olika livsmedelstyper av totala livsmedelsinköp i kommunal verksamhet i kg.

Trend: Ingen uppmätt förändringIngen uppmätt förändring
Senaste värdet: 10,0 %2019

Svenska livsmedel

IndikatorPHU.15.3.4

Andel svenska livsmedel i kommunal verksamhet av totala livsmedelsinköp i kg.

Trend: Ingen uppmätt förändringIngen uppmätt förändring
Senaste värdet: 66 %2019
Mål PHU.15.3
Senast ändrad: 2020-06-25
Ansvarig organisation:
  • Barn- och utbildningsnämnden
  • Kommunstyrelsen
  • Socialnämnden
  • Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
  • Äldrenämnden
Kontakt:
Lokala målområden